Samarbete blir en viktigare värdering för demokratiska processer framåt 2030
Foto via Unsplash av Shane Rounce
Moderna representativa demokratier fungerar på ett liknande sätt som under 1800-talet i meningen att politiska partier konkurrerar med varandra om idéer och väljare. Partier försöker genom olika metoder att skapa dominans, få bättre resultat, vinna fler röster, skapa mer förtroende genom att tävla och konkurrera med varandra.
På ett sätt kan man säga att den representativa demokratin påminner om hur marknadsekonomin liksom kapitalism fungerar. Konsumenter väljer att handla vissa varor från vissa producenter beroende på olika faktorer som individens smak, erfarenheter, känslor, uppfattningar osv. Ta till exempel när man ska gå till en affär som ICA och köpa Colaläsk. Man kan välja mellan Coca Cola, Cuba Cola och Premier Cola. På ett liknande sätt blir det när man ska rösta på ett politiskt parti som man av olika anledningar väljer att identifiera sig med.
I grunden handlar politik liksom konsumtion oftare om känslor, alltså om hur människor känner om något snarare än hur vi tänker om något. I sin tur handlar konkurrens även om att aspekter som fakta, statistik, beräkningar, analyser och liknande aspekter är viktiga för politiska partier och andra organisationer som använder det för att “maximera” sina resultat, ambitioner och intressen.
Från jordbrukssamhällen till industrisamhällen
Både den representativa demokratin och kapitalismen utvecklades i delar av Europa under 1800-talet även i samband med och som resultat av processer som urbanisering och industrialisering samt kolonialism och klassformering. Större delen av 1800-talet var lika med övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället som modell, främst i Nordamerika, Europa och delar av Asien som Japan.
Dom stora ekonomiska, sociala och teknologiska förändringarna som under 1800-talets Sverige innebar bland annat skapande av nya politiska partier, folkrörelser, klasser liksom av nya idéer eller bättre sagt ideologier som liberalism, konservatism och socialism. I sin tur innebar det politisk tävling och konkurrens mellan individer, idéer och organisationer om hur makten, institutioner och lagstiftning skulle tillämpas och ordnas. Den som i samtida valsystem kunde få flest röster hade högre chanser och möjligheter att kunna få politisk och offentlig makt samt implementera sina idéer i praktisk och institutionell mening.
Från fokus på konkurrens till fokus på samverkan
Det finns sociala och politiska rörelser, som i fallet med ekologistiska och gröna partier, som menar att alternativet till det kapitalistiska systemet vore samarbete mellan människor. Sådana föreställningar och argument är dock ofta problematiska eftersom man inte alltid presenterar hur ekonomin liksom samhället i stort ska fungera i stort. Det är liksom lättare att kritisera kapitalism och marknader än att erbjuda ett bättre alternativ. Men det finns också mer vetenskapliga argument och tankar, som hos till exempel historiken Rutger Bregman, om varför samarbete kan bli viktigare för människor än konkurrens i framtiden.
Ett av dom senaste övergripande exemplen och metaberättelser går att hitta hos individer och organisationer som arbetar med decentralisering som i fallet med kryptovalutor, blockchain och digitala communities. Därför menar till exempel Mark van Rijmenam att samarbete kommer att bli viktigare än konkurrens framöver eftersom dom som samarbetar kommer att kunna bli rikare och helt enkelt få in mer pengar samt givare.
Med decentralisering menas bland annat att beslut ska fattas på lägre nivåer som dom lokala samt att människor kan göra mer direkt med varandra istället för att göra det via “mellanhänder”. Ta till exempel transaktioner av pengar. När man överför pengar via en bank så fungerar banken som en mellanhand. I sin tur konkurrerar banker med varandra rörande vem som ska ha flest kunder och mest pengar. Situationen är annorlunda när det kommer till kryptovalutor som Bitcoin eftersom två individer kan överföra pengar till varandra både lokalt och globalt (banker är ofta geografiskt avgränsade) utan en mellanhand. På det sättet är överföringar med kryptovalutor oftare billigare, snabbare och effektivare jämfört med banker.
I sin tur är fallet att banker konkurrerar med varandra medan kryptovalutor oftare kompletterar samt till och med samarbetar och integrerar sig med varandra. Det är till exempel lättare att skapa samspel mellan olika appar och communities än att skapa det mellan två banker som SEB och Swedbank.
Decentralisering innebär alltså att samarbete är inte bara lättare rent teknologiskt att genomföra, det blir även smidiare och lönsammare. Två fabriker som tillverkar chocklad i landets olika delar förväntas konkurrera med varandra även om möjligheten finns för fabrikernas ledningar att bestämma sammanslagning och samverkan. Medan två appar kan lättare och snabbare integreras i varandra och även bli en hybrid.
En intressant sak är också att decentralisering förändrar både människors relationer liksom status. Till exempel, i en bank kan man vara kund och man har ingen rösträtt eller samverkan med andra kunder. Medan i en kryptovlautacommunity så blir man communitymedlem samt kan samverka med andra medlemmar i communityn.
Politikens uberisering
På ett liknande sätt som i exemplet med banker och kryptocommunities blir fallet att politiken och demokratin kommer att påverkas av och förändras genom den decentraliserande utvecklingen. Här kan man jämföra politiska partier med communities eller nätverk som har politiska syften.
Begreppet “uberisation of politics” eller politikens uberisering blir intressant i sammanhanget. Med det menas att likt fallet hur appar som Uber kom att påverka taximarknaden är fallet att sociala medier och andra plattformar erbjuder alternativ till politiska partier.
Det finns många problem med hur politiska partier fungerar idag som i EU eftersom det har under dom senaste 20-30 åren blivit vanligare att politiska partier har utvecklats från ideologiskt och medlemsdrivna massiva rörelser till mer elitistiska, opportunistiska och stela organisationer. Utöver det finns det trender i Europa med att allt fler känner sig mer flytande och pluralistiska i sina politiska identifikationer samt sympatiserar med olika partier i olika frågor.
Som tidigare nämnt är fallet att politiska partier förväntas konkurrera medan det blir annorlunda i fallet med politiska nätverk, communites och andra sammanslutningar. Det beror på att man som individ kan vara med i flera politiska communities på samma gång där fokus inte ligger på att konkurrera ut “dom andra” utan ligger på att lösa konkreta problem och utmaningar genom medlemmarnas samarbeten.
På det sättet, i takt med decentraliserande och postindustriell samhällsutveckling blir det tekniskt och socialt lättare för fler människor att samarbeta och se sig själva som communitymedlemmar istället för att uppleva varandra som konkurrenter och ideologiska motståndare. Det blir till exempel lättare med att “mobilisera” mer kunskap och fler människor i medskapande samtalsprocesser där fler kan involveras liksom att mer kunskap och expertis kan samlas för att uppnå mer optimala lösningar och beslut.
I sin tur kan den decentraliserande utvecklingen komma att påverka hur den representativa demokratin fungerar. Idag är fallet att likt som under industrisamhällsmodell rösta vart fjärde år där man har en röst per medborgare och invånare lokalt. I ett mer flytande, decentraliserad och samarbetande demokrati skulle fallet vara att människor kan:
Rösta i olika sakfrågor
Delegera sina röster till olika individer och organisationer
Hämta information och kunskap från fler experter, akademiker, sakkunniga
Samarbeta med varandra både inom och mellan communities
Decentralisering av politiken och demokratin betyder alltså att politiska partier, som politiska mellanhänder, kommer att försvinna eller tappa sina roller och betydelse samtidigt som olika communities kan komma att bli allt viktigare och vanligare rörande hur människor organiserar sig, samarbetar och kommer överens om lösningar, institutioner och system. På det sättet kommer samarbete att bli viktigare än konkurrens, även om samarbete och konkurrens kommer att komplettera varandra.
Thanks for reading. You can support and reward my writing in the following ways:
Pay Pal – lauvlad89@gmail.com
Seeds – vladlausevic
Skycoin – ZxjhWMJRbTNCRQzy5MekZzH4fhdWFCqBP8
Bitcoin 3HbxyDXE9MhNQ8RqsirqgYvFupQzh5Xby2
Swish – 0762345677
Tezos — tz1QrRzkTAKuPKF8dmGW6c1ScEHBUGvoiJBM
Cardano – addr1q9vfs6nqz4xmtnpljwhv4tukyskd2g7enxd87rpugkwwvfun5pnla5d5tes2mvurrc77e7837yd0scrfk063qlha8wgs8d4ynz